Regnbågs fisket i våra sjöar

När man kommer till ett Regnbågsvatten slås man av att man ofta ser fiskare djupt utvadade   till armhålorna på en plats utan träd och buskar bakom sig, där han kan sträcka ut linan och göra långa, fina kast. Samma fiskare undrar också varför fisken går så långt ut så han försöker vada ett par decimeter till och gör ett ännu längre kast för att nå ända ut. Ofta använder hen en sjunk- eller sink-tip lina och tar hem en stor attraktorfluga i rask takt. Han kommer säkert att fånga en och annan regnbåge men han kommer antagligen inte att ifrågasätta varför han fick just den fisken och hur länge den gått i sjön.

Eftersom put-and-takefisket består av att fiska efter fisk som har planterats ut i fångstfärdig storlek kommer man här att stöta på några problem. En regnbåge som fötts upp i en odling har hela tiden blivit kontinuerligt matad, kanske var 15:minut med pellets. När fisken sedan släpps ut i sjön har den med sig detta beteende att hela tiden vara på jakt efter mat och den kommer därför under de första dagarna efter isättning att vara relativt lättfångad och ta det mesta som kommer i dess väg. Det kommer med andra ord at ta ett tag innan fisken acklimatiserat sig till sin nya miljö och börjar leta naturlig föda. Hur lång denna tid är beror till stor del på under vilka förhållanden den fötts upp. Har fisken gått i naturliga jorddammar med ett eget insektsliv, som fallet är i risveden, kommer fisken att ha börjat äta naturlig föda inom 4-5 dagar. Har den däremot gått i en trång betongdamm som inte ens är avlägset lik en vanlig sjö kan det ta 3-4 veckor innan den har acklimatiserat sig.

Därför kan man se två olika strategier när det gäller regnbågsfiske i put-and-takevatten.

Den första inriktar sig på att försöka fånga de nyisatta regnbågarna genom att fiska med stora, grälla flugor och spela på deras ej än förlorade instinkt att ta på allt som rör sig.

Strategi nummer två däremot går ut på att med imitationer av de naturliga insekterna fånga de fiskar som gått över till en mera riktig diet bestående av larver, nymfer och puppor. Man ser också snabbt en av fördelarna med att fiska på detta sätt, nämligen att skulle du inte komma dagarna efter att fiskutsättningsbilen varit vid sjön kan du med stor framgång fånga fisk ändå.

Det grunda vattnet.

En normal sjö har platser som är mer eller mindre produktiva, och detta bestäms till stor del av hur djupt ljuset når ner i vattnet. Detta får till följd att det är det grundare vattnet och strandzonen som får de bästa förutsättningarna för en rik undervattensvegetation och därmed också en bra livmiljö för allehanda vattenlevande insekter. Även träd och buskar utefter sjön är tillhåll för både nykläckta vatteninsekter och landlevande som antingen flyger själva eller blåser ut över sjön och villigt tas av fisken.

Detta gör att det är hit, till vattendjup från två meter och grundare som vi skall rikta vårt fiske. Eftersom djuper är så pass litet och vi befinner oss så nära land förstår vi att vår djupvadande vän med vatten upp till armhålorna redan brutit mot en viktig regen, att uppträda försiktigt och att vada med måtta. Att inte skrämma fisken är A och O då det kan ta lång tid för den att komma tillbaka och börja äta igen. Självklart finns det tillfällen då man behöver komma ut en bit i vattnet för att få lite kastutrymme men fiska först av det närmaste vattnet innan du ger dig ut. En annan sak att ha i bakhuvudet är att vara noga med att fiska ut kastet ordentligt då fisk som tvekar att ta ofta följer med ända in mot land innan den bestämmer sig när flugan ökar farten och stiger mot ytan. Ha därför som vana att alltid fiska hem flugan så långt att du kan se den i vattnet och vippa senan med spötoppen den sista biten så att flugan stigen mot ytan.

Fiskeplatser

Villka platser är då värda att fiska av? Ja, man kan väl med en gång säga att ställen som det är bekvämt att kasta på sällan är lika bar fiskeställen. Däremot kan det ofta vara tvärt om då ställen som är lite bökiga att komma till på inte fiskas så ofta vilket gör att du har chansen att kasta på ofiskat vatten med fisk som ej är skrämd.

Platser som är värda att provas är vass och näckrosbälten, under träd som hänger ut över vattnet och även vid sjunkna sådana, djupkanter i anslutning till grundare vatten och runt vegetationsbälten.

Fisk i stilla vatten uppför sig inte som fisk i strömmande vatten då de där har hjälp av strömmen som för maten till sig. Sjölenande fisk måste därför söka maten mera aktivs och ofta har de en speciell ”rutt” som de patrullerar av med jämna mellanrum. Denna rutt följer ofta utefter ovanstående platser och även om fisken inte avslöjar sig genom vak finns de där ändå.

Några korta råd

Uppträd försiktigt och begränsa din vadning till ett minimum.

Var inte rädd att fiska på grunt vatten och nära land.

Svårkastade och trånga platser kan ofta vara bra fiskeplatser.

Ta en funderare innan du börjar och försök tänka som en fisk.

Sjunklinan har sin plats men du klarar dig ofta bra med flytlina.

Fisket månad för månad

För att tydligare ge en lite tydligare bild av skiftningarna under säsongen följer här hur fisket och insektslivet förändras under året.